Det ha?r projektet tar avstamp i en personlig erfarenhet av tomhet fra?n min barndom. Jag tar mig tillbaka till 1970-talet fo?r att a?terfinna en va?l dold ra?dsla som vibrerar i bro?stet pa? en 5-a?ring. Den ka?nslan fo?rso?ker jag greppa, fo?ra med mig till nutiden och gestalta i en skulptur.Genom att studera varierande sa?tt att se pa? tomhetsbegreppet inom olika omra?den och kulturer utforskar jag bakgrunden till den abstrakta tomhetska?nslan som skra?mde mig som liten.

Det ha?r projektet tar avstamp i en personlig erfarenhet av tomhet fra?n min barndom. Jag tar mig tillbaka till 1970-talet fo?r att a?terfinna en va?l dold ra?dsla som vibrerar i bro?stet pa? en 5-a?ring. Den ka?nslan fo?rso?ker jag greppa, fo?ra med mig till nutiden och gestalta i en skulptur.Genom att studera varierande sa?tt att se pa? tomhetsbegreppet inom olika omra?den och kulturer utforskar jag bakgrunden till den abstrakta tomhetska?nslan som skra?mde mig som liten.

Det ha?r arbetet syftar till att underso?ka hur man integrerar sin slutanva?ndare i designprocessen fo?r att go?ra dem delaktiga i slutresultatet. Hur man kan fra?mja ka?nslan av delaktighet, stolthet och engagemang fo?r sin ort genom ett gemensamt skapande..

Problemomra?det och syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur elever i skola?r 7 ? 9 placerade i en sa?rskild undervisningsgrupp upplever, ka?nner och vilka erfarenheter de har och har haft under sin grundskolega?ng. Deras erfarenheter analyseras i fo?rha?llande till olika skolrelaterade begrepp som: inkludering, delaktighet, normalitet och ?En skola fo?r alla? Vidare sa? go?rs en generell politisk diskussion o?ver tid om samha?llets syn pa? elever i behov utav sa?rskilt sto?d. Med underso?kningen hoppas jag kunna bidra kunskap om erfarenheter och perspektiv hos elever placerade i sa?rskild undervisningsgrupp, fo?r att go?ra en ba?ttre skolsituation mo?jlig. Den empiriska underso?kning genomfo?rdes med hja?lp av intervjuer av ett antal utvalda elever som har sin skolga?ng i en sa?rskild undervisningsgrupp I underso?kningen kom det fram att elever ibland upplever sig delaktiga i skolarbetet med den nuvarande gruppen, men att de a?ven ka?nner sig exkluderade i fo?rha?llande till deras hemskolor.

Lean a?r en modern verksamhetsstrategi som har sin bakgrund i bilindustrin men a?r idag a?ven dominant bland svenska industrifo?retag samt offentlig verksamhet. Da? lean anpassas utifra?n varje enskild organisation finns det oa?ndligt ma?nga definitioner av begreppet. Relativt lite forskning a?r idag gjord pa? hur strategin pa?verkar de ansta?llda i organisationer som arbetar med strategin.

Hur va?nder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv? ?How do we change the students behavior from unmotivated to motivated, from their own point of view?? Problemomra?de Detta arbete a?r en underso?kande studie vilket inneba?r att jag har gjort fokusgruppsintervjuer fo?r att ta reda pa? vad skolan kan go?ra fo?r att o?ka motivationen hos elever som upplever skolan som tra?kig och icke meningsfull. Studien tar ett elevcentrerat perspektiv och resultatet bygger pa? elevernas egna utsagor. Problemomra?det baseras pa? skolans va?rdegrund som den beskrivs i ?Ny skollag i praktiken? (2010), i vilken det fastsla?s att skolan ska arbeta fo?r alla ma?nniskors lika va?rde och undervisningen skall anpassas till varje barn fo?rutsa?ttningar.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete tog jag fo?r fo?rsta ga?ngen chansen att a?gna mig a?t komposition fo?r ko?r. Jag iakttog och dokumenterade den initialt kra?vande processen att komma iga?ng, men ocksa? ka?nslan av att det lossnade efter att avgo?rande beslut hade fattats. Detta arbete resulterade i ett folkmusikinspirerat arrangemang och tva? tonsatta dikter av Catharina O?stman.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur patienter under utredning för stressrelaterad ohälsa ser på sin känsla av sammanhang totalt och uppdelat på komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att kunna göra detta användes ett kvantitativt material i form av patientdata som samlats in av forskarna vid Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress (CEOS) i Uppsala. Det är 155 patienter som har svarat på frågor rörande deras känsla av sammanhang i ett av Aaron Antonovsky utformat frågeformulär. Vidare har patienternas basvariabler som kön, ålder, civilstånd med mera beskrivits och analyserats tillsammans med svaren på KASAM-formuläret. Det framkom att patienterna har en lägre känsla av sammanhang (KASAM) än studier som gjorts på friska människor.

Back, I. & Hörberg, A. (2009). En ordförandegrupps känsla av sammanhang. C-uppsats i pedagogik.

Studier som undersöker hemlösa människors upplevelser med annat fokus än det elände de befinner sig i kan bidra med förståelse och kunskap som behövs för att kunna hjälpa de sämst ställda. Det salutogena begreppet känsla av sammanhang (KASAM) hos försäljare av Situation Sthlm, en grupp hemlösa, före detta hemlösa och socialt utsatta människor, är inte tidigare känt och syftet med den här studien är att kvantitativt undersöka var på KASAM-13 skalan försäljare av Situation Sthlm befinner sig och kvalitativt att beskriva hur fyra individer ur urvalet upplever och beskriver sin känsla av sammanhang.  Slutsatser av studien kan sammanfattas i att levnadsvillkor påverkar en persons känsla av sammanhang, att försäljare av Situation Sthlm har KASAM-värden (54,67 p.) långt från medelvärdet i en befolkningsundersökning (70.83 p.) och att en låg skattning på KASAM Livsfrågeformulär (under medelvärdet 54,67) inte behöver betyda att en person inte upplever känsla av sammanhang i sitt liv och omvänt, en hög skattning (över medelvärdet 54,67 p.) inom undersöknings-gruppen försäljare av Situation Sthlm av KASAM behöver inte betyda att en person upplever känsla av sammanhang..

SammanfattningSyftet med denna studie är att få insikt hur musiklärare för grundskolans senare år planerar, genomför och organiserar ?Musikens sammanhang och funktioner?, en del av musikämnets centrala innehåll. Det centrala innehållet är obligatoriskt och ska ingå i undervisningen. Musikens sammanhang och funktioner innebär att eleverna ska utveckla sin förmåga att analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang. Avsikten med detta examensarbete är att få kunskap om frågeställningar angående musiklärares förhållningssätt till att undervisa inom detta specifika område.

Syftet med studien var att identifiera faktorer i arbetet med utvisningshotade ungdomar som de anställda uppfattar som stärkande för sin känsla av sammanhang. Under arbetets gång har åtta anställda på boenden för ensamkommande ungdomar intervjuats. Den teoribakgrund som har legat bakom studien bygger på känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet i min studie visar att mina intervjupersoner har en hög känsla av sammanhang. De upplever att de har ett svårt arbete men också resurser för att klara det svåra arbetet med utvisningshotade ungdomar.

Syftet med den här studien var att försöka förklara utbrändhet genom att försöka förstå människors känslor av sammanhang på arbetsplatsen samt att försöka utröna vilka faktorer som behövs för att människor ska få känslor av sammanhang på arbetsplatsen. Studiens tolkningsmetod var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med tre personer som arbetar inom ett vård- och omsorgsprojekt: en projektledare och två medarbetare. Vi har utifrån Giorgis analysmetod tolkat att arbetsklimat och socialt stöd, ledarskap, arbetsbelastning, tydlighet samt delaktighet är områden som är viktiga för att få en känsla av sammanhang på arbetsplatsen. Analysen av intervjupersonernas utsagor skedde utifrån Aaron Antonovskys salutogenetiska synsätt och hans begrepp KASAM - känsla av sammanhang.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.